Leta i den här bloggen

fredag 2 april 2010

Kognitiiviset taantumaoireet edeltävät AD:ta

Uusia tuulia Ruotsin lääkärilehden sivuilta
NYA RÖN

Kognitiiviset oireet edeltävät alzheimerin tautia
Kognitiva symtom föregår alzheimer

Kirjoittaja: Anders Hansen läkare, frilansjournalist
Suomennosta: Lea Bright
LÄHDE:
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=13270

Kognitiivisten toimintojen huononema kulkee käsikädessä muistin huononeman kanssa- näitä vaaran merkkejä on visuospatiaalisen kapasiteetin varhainen huononema, joka voi viitata alzheimerin taudin riskiin.
Nedsättning av kognitiva funktioner vid sidan av minnet, såsom nedsatt vi­suo­spatial kapacitet, är en tidig varningssignal om att individen löper risk att drabbas av alzheimer.

Nämä kognitiiviset funktiot vaikuttuvat usein paljon aiemmin mitä taas on muistin huononemista havaittavissa.
Dessa kognitiva funktioner påverkas ofta långt innan man kan notera att minnet försämrats.

Tällaisen yhteenvedon voi tehdä amerikkalaisesta tutkimuksesta, joka on esitettynä Archives of Neurology- lehdessä.
Så kan man sammanfatta en amerikansk studie som presenteras i tidskriften Archives of Neurology.


Tutkimukseen sisällytettiin 444 henkilöä, joilla ei tutkimuksen alkaessa ollut demenssiä. Samaan aikaan kuin henkilöt sisällytettiin tutkimukseen tehtiin yksilöllinen kognitiivisten taitojen arvio neliosaisena:
  • verbaali muisti, sanamuisti (verbalt minne)
  • työmuisti ( arbetsminne)
  • visuospatiaaliset kyvyt (visuospatial förmåga)
  • yleiset kognitiiviset taidot ( generell kognitiv förmåga; overall cognitive ability)
Studien omfattar 444 personer som inte var demensdrabbade då undersökningen påbörjades. I samband med att deltagarna inkluderades gjordes en utvärdering av individens kognitiva förmåga som omfattade fyra delar: verbalt minne, arbetsminne, visuospatial förmåga och generell kognitiv förmåga (overall cognitive ability).

Osallistujia seurattiin noin kuusi vuotta sen jälkeen. Sitten tehtiin ainakin yksi uusi kognitiivinen arvio kaikille osallistujille. Seuranta-aikana osoittautui, että 134 osallistujaa oli kohdannut dementoituminen, kun taas 310 eivät antaneet tällaista tulosta. Demenssiin sairastuneista kuoli 44 henkilöä ja obduktiossa todettiin näissä kaikissa alzheimerin tauti.
Deltagarna följdes därefter under i genomsnitt sex år. Därefter gjordes minst en ny kognitiv utvärdering för samtliga deltagare. Under uppföljningsperioden visade det sig att 134 deltagare drabbats av demens, medan 310 inte gjort det. Av de drabbade avled 44 personer, och vid obduktion verifierades att det faktiskt rörde sig om alzheimer hos samtliga av dessa 44.

Kirjoittajat ovat tutkineet, missä määrin kognitiivisista testeistä voi päätellä demenssiin sairastumisen riskin.
Författarna har undersökt i vilken utsträckning de kognitiva testen kan förutsäga risken att drabbas av demens.

Osoittautui , että visuospatiaaliset kyvyt alkoivat taantua noin 3 vuotta ennen kuin osallistujilta diagnosoitiin demenssi.
Det visade sig att kapaciteten vad gäller visuospatial förmåga började falla i genomsnitt tre år innan deltagarna diagnostiserades med demens.

Kaksi vuotta ennen diagnoosia taantui yleinen kognitiivinen kyky, kun taas työmuisti ja verbaalinen muisti alkoivat vaikuttua vasta vuotta ennen diagnoosia.
Två år före diagnosen föll förmågan vad gäller generell kognitiv förmåga, medan arbetsminne och verbalt minne påverkades först ett år före dia­gnosen.


Samat tulokset pätevät sekä niihin 134 yksilöön, jotka sairastuivat demenssin että niihin 44 yksilöön, jotka kuolivat ja joiden obduktiotuloksena oli aivojen alzheimerin tauti.
Resultaten står sig både
när man tittar på samtliga 134 som drabbats av demens
och när man tittar endast på de 44 som avlidit och som vid obduktionen uppvisat alzheimertecken i hjärnan.

Yhä enemmän kiinnostusta herättävä tutkimuskenttä on se, miksi jotkut saavat demenssin ja miten riskivyöhykkeen yksilöt voitaisiin identifioida varhaisvaiheessa.
Varför vissa drabbas av demens och hur individer i riskzonen kan identifieras på ett tidigt stadium är forskningsfält som tilldrar sig allt mer intresse.

Kirjoittajien päätarkoituksena oli identifioida niitä merkitsijöitä, jotka osoittavat, milloin normaali vanheneminen muuttuu demenssitaudiksi.
Författarnas huvudsyfte är att identifiera markörer som visar när »normalt åldrande« övergår i demenssjukdom.

Yhteenvetona he toteavat, että heidän mielestään on motivoitua tutkia useampia kognitiivisia aspekteja kuin vain työmuistia ja verbaalia muistia, jotta voidaan varhain havaita alzheimerin tauti.
De konstaterar sammantaget att det tycks motiverat att undersöka fler kognitiva aspekter än bara arbetsminne och verbalt minne för att tidigt kunna detektera alzheimer.

LÄHDEARTIKKELI:

Arch Neurol. 2009;66(10):1254-1259.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar