Leta i den här bloggen

onsdag 10 december 2014

Nobelvikko ja Nobelpäivä Ruotsissa. Ketka tulevat juhliin?


JUHLALLISUUDESSA   LÄSNÄOLIJAT

Fakta: De kommer på Nobelfesten

  • Kuningasperhe luonnollisesti on läsnä sekä Nobelpalkinnon vastaanottajat  perheineen - poikkeuksena rauhanpalkinnon saajat, jotka  ovat  Oslossa
  • Lisäksi läsnä on kuusi aiempaa Nobelpalkinnon vastaanottajaa, jotka ovat saaneet palkintonsa 2000-luvulla.
Kungafamiljen är självklart där och Nobelpristagarna (förutom fredspristagarna som är i Oslo) med familjer.


Dessutom kommer sex tidigare Nobelpristagare på festen – samtliga har fått pris under 00-talet.
  • Ministereista juhliin opn kutsuttu Pääministeri Stefan Lofven (S), valtiotalousministeri Magdaleena  Andersson (S) , kulttuuri ja  demokratiaministeri Alice Bah Kuhnke (MP), elinkeinto- ja innovaatiominsiteri Mikael Damberg (S) , ulkoministeri Margot Wallström (S) , koulutusministeri Gustav Fridolin (MP) Helene Hellmark korkeakouluopintojen ja tieteellisen tutkimuksen ministeri .
Ministrar som får festa loss på Nobelvis: statsminister Stefan Löfven (S), finansminister Magdalena Andersson (S), kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP), närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S), utrikesminister Margot Wallström (S), utbildningsminister Gustav Fridolin(MP) samt Helene Hellmark (S), minister för högre utbildning och forskning.
  •  Edelleen  seuraavat henkilöt: Puolueitten johtajat Jan Björklund (FP), Göran Hägglund (KD), Annie Lööf (C) ja Jonas Sjöstedt  (V) .SD:ltä ei ole kutsuttu edustajaa,  syynä on " puutteellinen  demokraattisten periaatteiden  ja ihmisten välisen  tasa-arvon huomioiminen " kuten Nobelstiftelse asian kiteyttää. 
Dessutom kommer partiledarna Jan Björklund (FP), Göran Hägglund (KD), Annie Lööf (C) och Jonas Sjöstedt (V). Inga företrädare för Sverigedemokraterna är inbjudna eftersom partiet visar "en bristande respekt för den grundläggande demokratiska principen om alla människors lika värde", enligt Nobelstiftelsen.
Källa: Nobelfstiftelsen. (TT)

Vuoden 2014 Nobelin palkinto neurotieteestä . Aivojen paikantajasolut on keksitty.

John O’Keefe  (s. 18.11. 1939 N.Y).
 yhdysvaltalais-brittiläinen  neurotieteilijä. Hän on tutkinut urallaan erityisesti aivojen  spatiaalisen hallinnan  aistin perussoluja, paikantamisen tietopankkia, paikantamiseen pystyvää kohtaa aivoissa,  paikantajasolujen sijaintikohtaa....
 ja hän havaitsi hippokampuksen paikkasolut ( paikantajasolut) . Hänet palkittiin löydöistään vuonna 2014 Nobelin fysiologian tai lääketieteen palkinnolla.
John O’Keefe syntyi New Yorkissa vuonna 1939.Hänen vanhempansa olivat irlantilaisia maahanmuttajia. O’Keefe sai alemman korkeakoulututkinnon City College of New Yorkista. Hän väitteli 1967 fysiologisen psykologian  tohtoriksi  kanadalaisessa McGill-yliopistossa ja siirtyi sen jälkeen University College Londoniin tekemään väitöskirjan jälkeistä  työtä.  O’Keefe on ollut koko uransa kiinostunut siitä, miten  aivot kontrolloivat  käyttäytymistä.. Hän alkoi tutkia aihetta 1960-luvun lopulla neurofysilogian keinoin. O´Keefe julkaisi vuonna 1971 Jonathan Dostrovskyn kanssa tutkimuksen, jossa he osoittivat, että hippokampuksen paikkasolut muodostaisivat karttajärjestelmän. O’Keefe laajensi vuonna 1978 tutkimustaan Lynn Nadelin kanssa. He esittivät, että paikkasolujen lisäksi hippokampuksessa olisi tietoa myös suunnasta ja etäisyydestä, mikä mahdollistaisi ympäristöön  kognitiivisen orientoitumisen  topografisen  (karttamaisen) hahmottamisen.  O’Keefe alkoi 1980-luvun puolivälissä kehittää Neil Burgessin kanssa kognitiivisen karttansa ja sen komponenttien tietokonemalleja: .Homunculuksen lukemaa  karttaa.
O’Keefesta tuli vuonna 1987 University College London kognitiivisen neurotieteen professori. Hän on 2000-luvulla saanut löydöksistään useita lääketieteen palkintoja Vuonna 2014 hän jakaa Nobelin fysiologian tai lääketieteen palkinnon May-Britt ja Edvard Moserin kanssa aivojen paikantamistiedosta vastaavien solujen löytämisestä.


John O'Keefe, född 18 november 1939 i New York, är en amerikansk-brittisk forskare. 2014 tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med May-Britt Moser och Edvard Moser "för deras upptäckter av celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan".
O'Keefe doktorerade i fysiologisk psykologi vid McGill University i Montréal i Kanada 1967. Han forskade därefter vid University College i London och utnämndes där till professor i neurovetenskap 1987. Han är idag chef för Sainsbury Wellcome Centre for Neural Circuits and Behaviour vid samma universitet.[1]

torsdag 23 oktober 2014

Situational Awareness

 Vaakakaaret, takakaaret, yläkaaret
http://www.asentohoito.auttaa.fi/7
Hyödyllinen video kaarikäytävien toiminnasta
 http://www.youtube.com/watch?v=UKaBZprL3t4
Selkeä kuvaus:
 http://www.youtube.com/watch?v=dSHnGO9qGsE
Mielenkiintoista  lentomatkojenkin kannalta. Nimittäin  esim  illuusiokokemukseen  hrisontista  koneen laskeutumisvaiheen kiertelyssä kun koneen tasainen vauhti on hiljenemässä.
 http://www.youtube.com/watch?v=BQOxnUGpCE4
 http://www.youtube.com/watch?v=4fMBd4bFF5o
 http://www.youtube.com/watch?v=bimvfJYzVaw

Spatiaalimuisti

Lääketieteen Nobel-palkinto myönnettiin 2014 sitten kolmelle tutkijalle, jotka ovat paikantaneet aivoista solut, jonka avulla ihminen tunnistaa paikan missä hän on ja miten osaa liikkua paikasta toiseen.
Lontoon University Collegen aivotutkija John O’Keefe (syntynyt 1939) löysi liikkuvan rotan aivojen hippokampuksesta soluja, jotka aktivoituvat rotan ollessa tietyssä paikassa. Toiset solut aktivoituivat rotan ollessa toisessa paikassa.O’Keefe on sekä Yhdysvaltain että Ison-Britannian kansalainen. Hän teki löytönsä jo 1970-luvulla.Trondheimin yliopistossa työskentelevät May-Britt ja Edward Moser löysivät aivokuorelta alueen, jossa olevat solut olivat aktiivisia monessa eri paikassa rottien liikkuessa.Tarkemmissa tutkimuksissa kävi ilmi, että nämä solut rakentavat aivoille koordinaatistoa, jonka avulla ihminen (tai rotta) pysyy niin sanotusti kartalla. Kyseisiä soluja on tavattu rottien ja ihmisten lisäksi myös muilla nisäkkäillä.Mosereiden paikantama alue aivokuorella toimii yhteistyössä hippokampuksen kanssa.Nobel-palkitut tutkijat ovat siis löytäneet aivojen gps-järjestelmän.

onsdag 23 juli 2014

Multippeli skleroosi ja statiini

http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736%2813%2962242-4/fulltext

Lansetti: Dementia globaalisti ottaen

http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736%2814%2961066-7/fulltext
Maailmassa on demntikkoja nyt 44 miljoonaa ja 20 vuodessa johtuen väestönkasvusta  määrä lie kaksinkertaistunut.  Joka neljäs sekuntti diagnosoidaan uusi tapaus. -- Asian hahmottamista on koetettu globaalitasoisesti tehdä G8 Dementia konferenssissa Lontoossa joulukuussa. 2013 ja tautia modifioivaa  parantavaa hoitoa on kaavailtu  saatavan  vuoteen 2025 mennessä.  Päämäärän toteuttamiseksi on sitten ollut  alustava tapahtuma Global Dementia Legacy Event. Todettiin, että tarvitaan uusia lääkeratkaisuja.

The Lancet, Volume 383, Issue 9936, Page 2185, 28 June 2014
doi:10.1016/S0140-6736(14)61066-7Cite or Link Using DOI

Addressing global dementia

Driven by rapid population ageing, 44 million people worldwide are living with dementia, and this number is predicted to nearly double every 20 years. With one case diagnosed every 4 seconds, and a global economic cost of US$604 billion—1% of global GDP—the challenge posed by the social and economic burden of dementia is unequivocal. But only recently has dementia received world leaders' attention. Under the leadership of UK Prime Minister David Cameron, the G8 Dementia Summit held in London in December, 2013, was a historic moment for dementia—a first attempt to shape a global response and to identify a cure or a disease-modifying therapy by 2025. To discuss how such an ambitious goal can be achieved, on June 19, health and finance experts including academics, Alzheimer's charities, WHO, pharmaceutical organisations, and investors gathered in London for the first Global Dementia Legacy Event.
With only three drugs of more than 100 tested since 1998 coming to the market, and no cure in sight, the meeting focused on the need to address this “market failure”, and reinvigorate drug discovery and the early stage of the translation pathway. World Dementia Envoy, Dennis Gillings, outlined three areas that need urgent improvement: the ratio of risk to reward faced by companies investing in dementia, the need to stimulate investment in research and development, and the need to harness the power of social media and big data.
Rewarding research and development for investors and industry was clearly identified as one of the main issues. Using approaches for HIV/AIDS and orphan drugs as possible models, experts suggested extension of patent exclusivity, and freeing up of regulation to allow more rapid testing of new drugs. Screening of existing compounds, discovery challenge prizes, new public—private partnerships, and a platform to innovate, collaborate, and improve openness were also possible ways to accelerate research. Innovative financing to support research was also widely discussed, including new funding mechanisms (eg, premium bond, capital market vehicle, and a venture capital fund), social innovation, and philanthropy. As a further boost, the UK Government announced that it will increase the funding for dementia to £66 million by 2015.
More funding and finding a cure by 2025 are certainly important aspects of dementia, but as Martin Prince (King's College London) and WHO's Shekhar Saxena clearly outlined in their presentations, the challenge ahead is much broader. A larger vision and set of actions are needed to improve the lives of people with dementia and their carers worldwide. A new treatment can only be scaled up when diagnosis, care, and delivery systems are functioning. Little research is carried out on scaling up of cost-effective care strategies and integrated models of care. Little is known about, for example, alternatives to antipsychotic treatment, non-drug approaches, or the place of cognitive stimulation. The dementia research agenda should include studies of disease mechanisms, epidemiology, early diagnosis, prevention, risks and social determinants, non-drug based approaches, and quality of life.
The quest for new drugs must not overshadow improving today's care and patients' lives. Dementia, perhaps more than any other disease, deeply affects not only patients' lives, but also their families—and particularly that of the person providing care (most commonly a woman, worldwide). Caring for patients with dementia is exhausting physically and emotionally; much needs to be done to support patients' carers. Patients and their caregivers were notably under-represented at the first Global Dementia Legacy Event. They have a unique insight into the condition and must be involved early in the development of an action plan.
The majority of countries are ill-prepared to face the burden of dementia with currently only 13 countries worldwide having a national plan. With 60% of patients with dementia living in low-income and middle-income countries, and numbers predicted to triple in Africa by 2050, dementia is also an issue for developing countries.
In its recent report Dementia: A Public Health Priority, WHO provides an extremely valuable approach to tackle dementia globally, with a range of actions to improve care and services for people with dementia and their caregivers, and for countries to develop and implement dementia plans, anchored to health and social system strengthening. The UK's leading role and commitment to dementia are welcome, and this level of political engagement will certainly help. However, to truly be a global response to the threat posed by dementia worldwide, future discussions and action plans must look beyond drugs, and include patients, carers, and developing countries.